Vad vi gör | Rädda Barnen

Vad vi gör - frågor vi driver

Rädda Barnen arbetar för att beslutsfattare på lokal och nationell nivå ska se till att barn som lever i fattigdom ska få det bättre. För att minska barnfattigdomen i ett långsiktigt perspektiv i Sverige, kräver Rädda Barnen avgiftsfria skolor och att kommunernas politiker tar ett större ansvar för barn. 

Vi vill se:

En nationell handlingsplan mot barnfattigdom

För att få en tydlig bild av hur barnfattigdomen ser ut i Sverige och vad som behöver göras för att motverka och förebygga den, behövs en nationell handlingsplan. En sådan ska utgå från FN:s konvention om barnets rättigheter och ha tydliga och tidsbestämda mål, konkreta åtgärder för att uppnå målen där det är tydligt vem som ska genomföra dem, samt inte minst tillgängliga finansiella och personella resurser för genomförandet.

Kommunala handlingsplaner mot barnfattigdom
Den kommunala handlingsplanen bör ha sin utgångspunkt i den nationella, och fokusera på vad kommunen kan göra för att begränsa effekterna för barn som lever i ekonomisk utsatthet.

Avgiftsfria skolor
Barn som lever i fattigdom hamnar lätt utanför även i skolan. En insamling till exempelvis en klassresa kan exkludera dem som inte har råd. Rädda Barnen ser, med stöd av Barnkonventionen, att det är en rättighet för alla barn att kunna delta i alla skolans aktiviteter oberoende av föräldrarnas ekonomi.
Den svenska skollagen säger att skolan ska vara helt kostnadsfri, bara obetydliga avgifter får förekomma. Men vad som är en obetydlig avgift är en tolkningsfråga. Vi uppmanar regeringen att ändra skollagen så att skolan görs helt avgiftsfri. Det är inte en åtgärd som i sig minskar fattigdomen men det minskar utsattheten och utanförskapet.

Ett barnrättsperspektiv i prövningen av försörjningsstödet
När en prövning görs om en familj ska få försörjningsstöd, och hur mycket, måste handläggarna se till att ha ett barnrättsperspektiv. Detta innebär bl.a. att utreda barnet/ns egna behov till stöd, t.ex. kostnader för fritidsaktiviteter såsom nya fotbollsskor, terminsavgift till vår teater m.m. För att denna prövning ska ha ett fullständigt barnrättsperspektiv, är det av vikt att barnet/n själva intervjuas under prövningen hos socialtjänsten.

Meningsfulla, kostnadsfria fritidsaktiviteter i varje kommun
Idag kostar de flesta fritidsaktiviteter pengar. Riksidrottsförbundet beräknar att det kostar över 10 000 kr/år att hålla på med ishockey eller ridning, fotboll kostar ca 3700. Även aktiviteter som kommunala musikskolan och vår teater kostar pengar. Rädda Barnen kräver att varje kommun ska erbjuda ett minimum av gratis fritidsaktiviteter: fritidsgårdar, med generösa öppettider, bör finnas i varje kommun, på en plats dit barn och ungdomar enkelt kan ta sig, den kommunala musikskolan bör vara gratis, under skollov bör kommunen erbjuda kostnadsfria aktiviteter samt överväga att införa gratis inträde på tex badanläggningar och museer.

Förskola på obekväm arbetstid
En anledning till att barn lever i fattigdom är att deras föräldrar inte har arbete, alternativt inte har möjlighet att arbeta heltid..Ett sätt att underlätta för dessa familjer skulle kunna vara att erbjuda förskola på obekväm arbetstid, så att en förälder kan ta ett arbete som innebär att han/hon arbetar på andra tider än vad som är brukligt.

Nollvision för vräkning av barn

Regeringen har ett uttalat mål att 2012 ska inga barn vräkas från sina hem. 2010 var det 632 barn som vräktes. Varje kommun måste ta ett principbeslut om att barn inte ska vräkas samt tillföra resurser och åtgärder som möjliggör detta.

Ökad medvetenhet hos politiker
Rädda Barnen tycker att Sveriges politiker och andra beslutsfattare måste känna till hur fattigdomen i kommunerna ser ut för att kunna göra något åt den. Därför kräver Rädda Barnen att partierna analyserar barnfattigdomen i sina respektive kommuner: Varför finns det så många fattiga barn i kommunen? Vad kan kommunen göra för att lyfta barnen ur fattigdomen? Och hur kan kommunerna stötta de barn som lever med knappa ekonomiska resurser?

Läs mer om: Sverige, barnfattigdom, vad vi gör
Årliga studier 
Rädda Barnen gör också studier och skriver rapporter och publikationer. Läs mer om dem under Publikationer i vänstermenyn.

Så ser det ut i Sverige 
11,5 procent av Sveriges knappt två miljoner barn lever i fattigdom.

Nästan hälften av alla barn till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund lever i fattigdom.

Risken för ett barn med två svenskfödda föräldrar att växa upp i ekonomisk utsatthet är strax över tre procent. Om barnet har två utlandsfödda föräldrar är risken nästan 16 gånger större, dvs 37 procent.  

År 1991 fanns sju gånger så många fattiga barn i Rosengård i Malmö som i Torslanda, Göteborg. År 2008 var skillnaden drygt 30 gånger så stor.
 Rädda Barnen   107 88  Stockholm         Telefon  08-698 90 00           Fax  08-698 90 10         Epost  info@rb.se          Plusgiro  902003-3          Bankgiro  902-0033