Nu släpper Rädda Barnen en fördjupande rapport om barnfattigdom, "Välfärd, inte för alla". Den tar sin utgångspunkt i artikel 26 i Barnkonventionen, som reglerar barnets rätt till social trygghet, inklusive socialförsäkringar. I Sverige regleras detta inom den ekonomiska familjepolitiken. Rapporten undersöker dess förmåga att lyfta barnfamiljers ekonomi till en rimlig standard. Rapporten belyser de förmåner som riktas till barnfamiljer och administreras av försäkringskassan, det vill säga:

• Försäkringar; föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, pensionsrätt förbarnår, barnpension och efterlevandestöd till barn.
• Generella bidrag; barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg) och adoptionsbidrag.
• Behovsprövade bidrag; bostadsbidrag, vårdbidrag och underhållsstöd.

I vår studie blir det tydligt att syftet för den ekonomiska familjepolitiken inte längre uppfylls fullt upp. Under hela 2000-talet har dess utjämnande och fattigdomsreducerande effekt successivt avtagit.

Utan den ekonomiska familjepolitiken skulle den relativa fattigdomen i Sverige legat stadigt mellan 24 och 26 procent. Med den ekonomiska familjepolitiken låg den relativa fattigdomen fram till ca 2003/2004 kring 10 procent. Därefter har den successivt ökat, för att år 2009 ligga på 15,2 procent.

Utifrån studien drar Rädda Barnen slutsatsen att hela systemet för den ekonomiska familjepolitiken måste ses över och göras om, för att säkerställa dess fattigdomsreducerande effekt.

En dryg tiondel av Sveriges 2 miljoner barn lever i fattigdom. Fattigdom är ett relativt begrepp. Att växa upp i ett fattigt hem i Sverige är förstås inte samma sak som att vara fattig i exempelvis Brasilien. Oavsett land ska barn inte diskrimineras på grund av föräldrarnas ekonomiska situation. Rädda Barnens rapport Barns hälsa i Sverige (2004)  visar att det finns ett starkt samband mellan barns hälsa och ekonomisk utsatthet.

Forskning har också visat att barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll löper tre gånger så stor risk för att bli utsatta för våld i hemmet av en vuxen, och 50 procent större risk för att bli utsatt för mobbning i skolan. Även barnens rätt till fritid begränsas, då deltagande i organiserade verksamheter kostar mycket, något dessa familjer inte har råd med.

Det är framförallt tre grupper av barn som är särskilt utsatta och som inte har nåtts av den allmänna välfärdsutvecklingen: barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående.
Fattigdom i Sverige är enligt Rädda Barnen andelen barn i familjer som får socialbidrag och/eller har låg inkomststandard. Det innebär att inkomsterna är lägre än vad som behövs för att täcka de nödvändiga kostnaderna. För barnen i dessa familjer kan det till exempel innebära att inte kunna följa med på skolutflykter, gå till simhallen, vara med i musikskolan eller gå på bio med kompisar.
 
Skillnaderna är idag stora mellan:

• Barn med utländsk och svensk bakgrund
• Barn med ensamstående och med sammanboende föräldrar
• Barn i de fattigaste och de rikaste familjerna
• Rikare och fattigare stadsdelar i storstäderna
• Rika och fattiga kommuner