Fattigdomssiffran är den lägsta sedan mätningarna började och en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med året innan. Men 2006 befann sig Sverige mitt i en högkonjunktur och nu står vi i början av en ny lågkonjunktur. Ofta glömmer man bort att även barn och unga påverkas av samhällsekonomin. Intervjuer med barn i rapporten visar att de är väl medvetna om problemet och tar stort eget ansvar:

”När man vill ha sin veckopeng, då kanske man brukar tjata om det så att inte mamma och pappa glömmer. Nu när det är kris frågar man inte längre, för man känner hur ens föräldrar har det.”
(Flicka, 15 år)

Den ekonomiska krisen kommer sannolikt att leda till att barnfattigdomen ökar igen i hela Sverige. Det finns också stor risk att klyftorna mellan de rikaste och fattigaste barnfamiljerna vidgas ytterligare. Den utvecklingen började under förra lågkonjunkturen på 90-talet och har sedan fortsatt trots högkonjunktur.

– Tidigare ekonomiska nedgångar har framförallt drabbat dem som redan i utgångsläget är mest sårbara och oetablerade, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete på Växjö universitet och författare till Rädda Barnens rapporter om barnfattigdom.

– Vi har många gånger uppmanat regeringen att analysera konsekvenserna för barn av förändringar i ekonomin och trygghetssystemen. Nu när vi befinner oss i en lågkonjunktur måste vi särskilt uppmärksamma hur barnen påverkas och det räcker inte bara med analyser: nu krävs handling, säger Lina Stenberg, programhandläggare på Rädda Barnen.

Rädda Barnen kräver att regeringen omgående tar fram ett åtgärdspaket för barns välfärd under den ekonomiska krisen.