Det är bakgrunden till att regeringen den 15/11 presenterade en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer. I skrivelsen redovisar regeringen både vad som redan gjorts och vad man kommer att göra för att bekämpa det våld som omfattas av handlingsplanen.

De flesta kvinnor som utsätts för våld är mammor, och de flesta män som utövar våldet är pappor. Deras barn lever mitt i våldet och är även de brottsoffer. En rad av förslagen rör också barn direkt, några av dem är:

Brottskadeersättningen till barn som bevittnat våld ses över
Rädda Barnen har under många år drivit att barn som bevittnat våld ska betraktas som brottsoffer och vara målsägande. Förra året fick barn som bevittnat våld rätt till brottsskadeersättning. Denna lagändring såg vi som ett steg i rätt riktning men det är nu tydligt att det inte räcker. Vi vill därför se en ytterligare förstärkning av lagen, så att stödet till barn som bevittnat våld inte bara finns i teorin, utan också i praktiken. Regeringen vill nu utreda om lagändringen räcker.

En virtuell ungdomsmottagning på nätet
Strax efter det tragiska mordet på Fadime Sahindal öppnade Rädda Barnens kriscentrum en mottagning för flickor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, www.flicka.nu . Under de år som mottagningen har funnits har många hundra flickor fått stöd. En del har gått i psykoterapi på mottagningen, andra har fått stöd och hjälp via telefon och inte minst mejl.

- Möjligheten att mejla har gjort att många flickor tagit kontakt och berättat saker de inte vågar säga till någon annan. Genom mejlen har vi sett att det handlar om en mycket bred grupp av ungdomar, säger Monica Brendler-Lindqvist, socionom och psykoterapeut, på Rädda Barnens kriscentrum.

Rädda Barnens erfarenhet är att arbetet med ungdomar som utsätts för hedersrelaterat våld kräver stor kunskap och kompetens. Att svara på frågor räcker inte, ungdomarna behöver få tid att utveckla en personlig kontakt och ett förtroende, innan de kan bryta sin anonymitet och våga ta emot hjälp. Det har också visat sig att det finns ett mycket stort behov av hjälpverksamheter för ungdomar som utsätts för hedersrelaterat våld.

Därför välkomnar Rädda Barnen förslagen i handlingsplanen om satsning på utbildning för tjejjourer om hedersproblematik, liksom att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utveckla en virtuell ungdomsmottagning. En sådan kan fungera som ett stöd för flickor som utsätts för hedersrelaterat våld och inte kan eller vågar söka hjälp på annat sätt.

Satsningar på verksamheter inom kriminalvård och socialtjänst som riktar sig mot våldsamma män
För barnen är det viktigt att våldsamma män får behandling. Men också att behandlingen innehåller seriösa riskbedömningar och fokuserar på männen som pappor, inte enbart som partners. Ett barns pappa är viktig under hela livet. När en våldsam pappa förändrar sitt beteende och tar ansvar för sitt barn innebär det en chans för framtiden.

1. Jämför dessa exempel:
   En pojke är mycket rädd för att träffa sin pappa. Sist de sågs misshandlade pappan hans mamma. När de väl träffas ber pappan om ursäkt. Han säger att han vet att han gjort fel. Han tänker inte göra om det, och för säkerhets skull är det bäst om han och mamman inte träffas. Däremot vill han ha kontakt med sonen.
2. En annan pojke med liknande erfarenheter av pappans våld möter sin pappa för första gången efter misshandeln. Pappan är arg över att en kontaktperson är med. Han pratar i mobiltelefon med kompisar en stor del av tiden. När sonen vill berätta om sitt lyssnar han inte riktigt utan vill veta saker om mamman och hennes nya liv. Han pratar om hur synd det är om honom och om att mamman missuppfattat allt och måste ge honom en ny chans.

Ur ”Innerst inne var man rädd.” Inger Ekbom och Åsa Landberg. Rädda Barnen och Socialstyrelsen.