Ett nytt försörjningskrav kommer, tror Rädda Barnen, att resultera i ett åsidosättande av barns behov av en trygg uppväxt och tillgång till grundläggande rättigheter. Här finns också en stor risk för diskriminering. Utländska barn kommer inte att ha samma rätt till familjeliv som barn som är svenska medborgare, och likaså riskerar barn till föräldrar som av olika anledningar har svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden att hamna i en sämre situation.

Enligt förslaget ska konventionsflyktingar och ”vissa kategorier av skyddsbehövande i övrigt” undantas från kraven på försörjningskrav. Rädda Barnens kartläggning Nytt system, gamla brister? visar dock att många asylsökande barn inte får en utförlig bedömning av sina skyddsskäl i asylprövningen. Detta innebär att förslaget ändå kan få mycket negativa konsekvenser för familjer på flykt. I ett rättsosäkert asylprövningssystem kan en person som får uppehållstillstånd få en annan rättslig ställning än den han eller hon enligt folkrätten ska ha. En flykting inte erkänns som flykting riskerar att hamna långt ned i kön för exempelvis familjeåterförening.

Regeringen borde hellre än att ställa upp nya hinder snarare anstränga sig mer för att se till att familjer som tvingats fly sina hemländer kan hållas samman också under flykten. Alla de hinder som stater som Sverige infört för att stoppa flyktingströmmar gör att familjemedlemmar hamnar i flera olika länder i sin strävan att finna ett effektivt skydd mot förföljelse och krig. Detta är något den svenska regeringen borde ta krafttag emot i stället för att införa regelverk som gör att familjer hålls åtskilda efter det att någon av dem fått uppehållstillstånd i Sverige.

Ett stort ansvar ligger på utredaren, regeringen och riksdagspartierna att verkligen inse konsekvenserna av införandet av ett försörjningskrav. Man bör mycket noga analysera konsekvenserna utefter de krav som ställs i barnkonventionen om exempelvis barnets bästa, icke-diskriminering och familjeåterförening.

Den utredning som senast tittade på frågan om anhörigåterförening presenterade sina slutsatser hösten 2005. Rädda Barnen delade då i sitt remissvar från 2006 utredningens bedömning att införandet av ett försörjningskrav är svårt att förena med principer om generell välfärd samt allmänna rättvise- och jämställdhetsprinciper. Enligt den utredningen skulle den huvudsakliga effekten av ett försörjningskrav för anhöriginvandring bli att det hindrar vissa anhöriga från att få uppehållstillstånd i Sverige. Den personkrets som regeringen nu anser bör omfattas av ett försörjningskrav är alltså större än den som tidigare diskuterats.