Pernilla Ouis anlitades av Rädda Barnen 2006 för att skriva en inledning till en rapport om bland annat hedersrelaterat våld i Libanon, Jemen och de ockuperade palestinska områdena. Viktigt att påpeka här är att Ouis hade kontrakt som konsult och inte som forskare. Det var nämligen lokala forskare, och inte Pernilla Ouis, som gjorde grundarbetet till den rapport som lades fram. Konflikten handlar om att de lokala forskarna ansåg att de slutsatser som Pernilla Ouis drog i sin text inte hade stöd i den forskning som de gjort.

Detta har sedan Pernilla Ouis och några andra med henne tolkat som om Rädda Barnen censurerat rapporten. Det stämmer inte. När vi anlitar konsulter och de inte utför ett arbete som vi anser hålla tillräcklig kvalité, förbehåller vi oss rätten att välja bort det som ska stå i Rädda Barnens namn. Sen kan personer naturligtvis publicera sina texter i eget namn. Så var det i fallet med Pernilla Ouis. Censur, det är en helt annan sak.

Rädda Barnen arbetar långsiktigt för att ändra situationen för de mest utsatta barnen. Det gör vi världen över.  Jag har under besök i konflikdrabbade områden t.ex. Sudan, Västbanken och Gaza sett att det arbete vi utför gör verklig skillnad. Jag är stolt över det! Därmed inte sagt att det alltid finns enkla lösningar på mycket komplicerade problem. Men vi måste våga se verkligheten som den är för att kunna stödja de mest utsatta barnen och bidra till förändring.

Rädda Barnen och Pernilla Ouis kommer förmodligen aldrig att mötas i denna fråga. Däremot är det lätt för oss att hålla med Pernilla Ouis när hon skriver att det är dags att lyfta blicken och fråga oss själva varför frågan om bland annat slöjförbud är så laddad. Rädda Barnen beslutade redan vid Riksförbundets årsmöte 2004 att arbeta mot ett slöjförbud i svenska skolor. För Rädda Barnen menar, precis som filosofiprofessor Per Bauhn skriver på Newsmill, att det inte är den som väljer en livsstil som har att visa att denna bör tillåtas, utan den som vill förbjuda livsstilen som ska visa att den är oförenlig med allas lika rätt till frihet. Vi menar att en sådan inställning är naturlig i en demokrati. Rädda Barnen kommer att fortsätt att driva denna fråga. Förhoppningsvis är det således i den debatten vi framöver kan möta Pernilla Ouis och inte i en om inledningen på en nästan fyra år gammal rapport.

Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen