- De senaste dagarna har jag många gånger fått frågan ”Varför har ni gjort den här rapporten?” Svaret är: Tänk dig att du varit i bråk med din familj och den här gången är det så illa att du inte kan stanna längre. Du är trött, har inte ätit och har ingen aning om var du ska sova i natt. Om man kan föreställa sig det vet man varför. Och vi vet att det är barn som har det så.
Med de orden inledde Anna Frenning, programhandläggare och projektledare på Rädda Barnen, seminariet 26 mars kring Rädda Barnens rapport Tillfälligt uppbrott – om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån. Underlaget är en enkätundersökning med cirka 1 500 elever i årskurs 2 på 18 gymnasieskolor runt om i landet och visar att 11 procent av dessa någon gång har rymt eller kastats ut hemifrån och så många som 80 procent känner någon som har varit i den situationen.
- En av 25 000 ungdomar har varit med om ett uppbrott. Vi blev förvånade över att det är så utbrett. I de ungas värld är inte det här ovanligt, sade Yvonne Sjöblom, fil. dr Socialhögskolan, som tillsammans med kollegan Sara Högdin ligger bakom studien.

Flyr från bråk och våld
Majoriteten av rymmarna flyr från en hemsituation som blivit ohållbar. Den kan innehålla psykiskt och/eller fysiskt våld, ständiga bråk och konflikter eller föräldrakontroll som upplevs som förtryckande, exempelvis att barnet inte får träffa sin flick- eller pojkvän eller inte accepteras för sin livsstil eller sexuella läggning. Problemet är också större i splittrade familjer, till exempel när det dyker upp en ny styvmamma/-pappa i den ungas liv.
- Föräldrar ger upp för lätt. De skiljer sig och barnen hamnar i konstiga familjekonstellationer. ”Mamma älskar inte mig längre, hon älskar bara sin nya gubbe”. Många familjer har det också ekonomiskt svårt, så föräldrarna tycker att när barnen är 18 år är det dags för dem att flytta hemifrån och klara sig själva. Det behövs föräldrautbildning så de vet att de är skyldiga att försörja sina barn tills de är 21, sade Teres Elfström, kurator på S:t Botvids gymnasium i Stockholm.

Inget ekonomiskt stöd
Svårigheten för de unga att försörja sig vid ett uppbrott från hemmet var något som flera personer återkom till. I och med föräldrarnas försörjningsplikt får de unga inget stöd från socialtjänsten till boende eller uppehälle så länge de går i skolan, vilket sätter dem i en omöjlig situation. I vissa fall har unga till och med uppmanats av socialtjänsten att sluta gymnasiet för att de ska kunna få försörjningsstöd.
- Det bör inte finnas sådana regelsystem som kolliderar. Klart barnen ska kunna gå kvar i skolan även om deras föräldrar inte klarar försörjningen. Goda skolprestationer är i sig en skyddsfaktor längre fram i livet, sade Alf Johansson, jurist Enheten för tillsyn och kvalitetsgranskning, Skolinspektionen.

Skolhälsan prioriteras bort
Förutom problem med att överleva ekonomiskt kan det vara svårt för unga i utsatta situationer att få annan hjälp och stöd från samhället. I dagsläget är det upp till varje kommun att bestämma om man vill ha skolkuratorer och  -psykologer, och i de ständiga besparingarna är det ofta sådana tjänster som prioriteras bort.
- Det borde finnas en miniminivå i Socialtjänstlagen. Problemet är att den har urholkats, så har man inte en speciallag för just det området finns det inte. Vi måste satsa på skolhälsan och även införa skolsocionomer, att socialtjänsten flyttar in på skolan, så att det blir enklare för dem att samverka, sade Ylva Johansson, vice ordförande i Socialutskottet och talesman för s i sociala frågor.
Även Inger Davidson (kd), vice ordförande i justitieutskottet var positiv till en lägstanivå för kommunernas elevhälsa, tillsammans med ett utökat ungdomsperspektiv – det vill säga att se mer till vad de unga själva vill i stället för att till varje pris försöka återförena dem med sin biologiska familj.
- Vi håller just nu på med en barnskyddsutredning som kommer att bli färdig i sommar och som tar ett helhetsgrepp på flera av de här frågorna. Jag vet att det är trist att hänvisa till en utredning, men jag tror den kommer att bli mycket viktig, sade hon.