– Jag gillar skolan. När jag blir stor vill jag bli lärare. Då kan jag föra min kunskap vidare till andra flickor och vara med och bygga upp mitt land. Skolan är viktig för Afghanistans framtid, säger Najiba.

Hon är tio år gammal och tillhör det nomadiska Kuchi-folket. Hon bor med sin familj utanför Jalalabad i östra Afghanistan. Här startade Rädda Barnen en skola 2008. Den har två klasser, en för flickor och en för pojkar. Inget av de två klassrummen har några möbler, bara varsin stor svart griffeltavla. Eleverna sitter mycket tätt på en matta på golvet. Trots det är det ingen som klagar.
 – Vi har redan lärt oss att läsa och skriva, berättar Najiba entusiastiskt. Jag hoppas att alla barn i Afghanistan ska få gå på skolan precis som jag. Då kan det bli bättre att bo i Afghanistan.



När talibanerna drevs från makten år 2001 gick nästan inte en enda afghansk flicka i skolan och det var bara en knapp miljon pojkar som fick utbildning. De senaste fem åren har mer än sex miljoner barn börjat i grundskolan i Afghanistan. En tredjedel av dem är flickor.
 – Det är stor skillnad på dem med utbildning och dem utan. En person med utbildning kan mer och reflekterar på ett annat sätt. Utbildning är ett ljus som gör att du kan se klart. Förut hade min stam bara djur som vi reste runt med men nu skickar vi våra söner och döttrar till skolan, säger Haji Isakhan, religiös ledare i Najibas hemby. Precis som resten av männen i det religiösa rådet av byns äldsta, shuran, är han mån om att även flickor ska få gå i skolan.
 – Det står ingenting i Koranen om att flickor inte får gå i skolan. Tvärtom.



Totalt har Rädda Barnen startat 300 skolklasser i små, afghanska byar i samarbete med de lokala religiösa ledarna. Lokalsamhällena bygger själva klassrummen och skyddande murar runt skolorna. Rädda Barnen betalar lärarlönerna och köper in läroböcker, pennor och papper.
 Dessutom får lärarna gå en kurs i mer barnvänliga undervisningsmetoder, utan fysisk bestraffning.

Den officiella statistiken visar att mindre än en tredjedel av de flickor som går i fjärdeklass fortsätter till sjätte. Och mindre än en procent av alla barn som går ut gymnasiet är flickor. Men på Rädda Barnens byskolor är det få som hoppar av.
 – Om ett barn inte dyker upp så går några utvalda lärare och elever hem till familjen för att se vad som är fel. De förklarar att barnen måste gå i skolan för de är Afghanistans framtid, berättar Mohammad Hussain Hazim.

I Afghanistan samarbetar svenska och norska Rädda Barnen, tillsammans med ett tiotal lokala organisationer. Under 2008 nådde vi ut till drygt 60000 barn med vårt utbildningsprogram, varav 25000 flickor.

Utdrag ur tidningen Barn, nr 3/2008
Text Ingrid K. Lund